Så behandlar vi unga med svår depression

Till BUP:s affektiva team i Farsta kommer barn och unga som har en långvarig svår depression. Hannes Bohman, som är överläkare på BUP Farsta berättar att många patienter förhållandevis snabbt börjar må bättre med en kombinerad behandling av samtal, läkemedel och familjebehandling.

I september 2022 öppnade Affektiva teamet, som är en del av BUP Farsta. Hit kommer barn och unga som har en svårbehandlad och långvarig depression och har haft en långvarig kontakt inom öppenvården hos BUP.

– Våra patienter har den gemensamma nämnaren att de alla har en långvarig depression som inte har blivit bättre. När en depression har pågått länge, och de insatser som gjorts inte har hjälpt, är det väldigt viktigt att ta ett samlat grepp för att gradvis kunna bryta depressionen, berättar Hannes.

De patienter som kommer till det affektiva teamet har alla haft en långvarig kontakt med någon av BUP:s öppenvårdsmottagningar, som sedan har remitterat dem till Affektiva teamet.

Så vad händer när en patient kommer till teamet första gången?

– Vi går igenom patientens journaler för att få en bild av hela situationen. Sedan gör vi en förnyad bedömning då vi väger in möjligheten att det även kan finnas annan psykiatrisk problematik, som till exempel bipolär sjukdom eller psykossjukdom.

En tröstlös situation vänder

Många patienter har en lång resa bakom sig, berättar Hannes, och vissa kan uppleva att situationen känns tröstlös. Men det blir bättre, och ibland går det till och med snabbare än vad patienten har vågat tro.

– Både patienter och vårdnadshavare har ofta gett uttryck för att de har ”kommit rätt” när de kommer till oss. För vissa patienter är uppförsbacken lång, men efter några månader brukar vi kunna se att det vänder. För andra kan vi se en vändning redan efter ett par veckor.

Läkemedel behövs som ett första steg

Teamets sätt att behandla patienter är indelad i tre steg:

1. läkemedelsbehandling
2. familjebehandling
3. psykopedagogik.

Hannes berättar att läkemedelsbehandling ofta behövs som ett första steg, för att hjälpa patienten att orka ”ta sig upp” tillräckligt mycket för att därefter kunna gå vidare med annan terapi, hemmasittarprogram eller andra insatser. Familjestöd är en annan del av behandlingen, där vårdnadshavare får möjlighet att prata med en familjebehandlare, både på egen hand, och tillsammans med barnet.

– Det är vanligt med konflikter i en familj där barnet har en långvarig depression, och här försöker vi hitta ett sätt att stötta hela familjen.

Den tredje delen i behandlingen är så kallad psykopedagogik, som är ett sätt för patienten att lära sig mer om vad depression är och vad hen själv kan göra för att det ska bli bättre.

– Här pratar vi om sömn, träning, skolsituation, matvanor och övriga vardagsrutiner.

Noggranna kontroller vid läkemedelsbehandling

Hannes understryker att de patienter som får läkemedel regelbundet genomgår kontroller utifrån flera aspekter.

– Vi följer upp läkemedelsbehandlingen kontinuerligt, och kontrollerar även regelbundet om läkemedlet påverkar den fysiska hälsan, som till exempel vikt. Vi vet att rätt form av läkemedelsbehandling har en väldigt god och skyddande effekt på denna patientgrupp.

Individuell samtalsbehandling

Utöver läkemedelsbehandling, psykopedagogik och familjebehandling, erbjuds även de patienter som har behov av det en individuell psykologkontakt.

– Flera patienter har individuell psykologkontakt. Om behovet blir tydligare när patienten är stabilare skriver vi en interremiss till Bup Farsta för så kallad riktad kbt-behandling.

”Det kändes bra att få komma hit”

En av patienterna sa att det kändes så bra att få komma hit, berättar Hannes.

– Vi har fått fin feedback både av patienter och vårdnadshavare. De berättar att de känner en trygghet i att komma till oss. Vi vet också att för många kan vårt sätt att arbeta vara precis den typ av hjälp som de behöver.

Bildtext: Bilden är en genrebild, och de avbildade personerna har inget med innehållet att göra.  

Publicerad 2023-03-15